Notice: wpdb::prepare was called incorrectly. The query does not contain the correct number of placeholders (2) for the number of arguments passed (3). Please see Debugging in WordPress for more information. (This message was added in version 4.8.3.) in /var/www/vhosts/chicza.com/httpdocs/internacional/wp-includes/functions.php on line 4055
Vem gör det? | Chicza

Vem gör det?

ECCARDI-090814-DSC2887

Notice: Undefined variable: post in /var/www/vhosts/chicza.com/httpdocs/internacional/wp-content/themes/chicza_v1/functions.php on line 570

Notice: Trying to get property of non-object in /var/www/vhosts/chicza.com/httpdocs/internacional/wp-content/themes/chicza_v1/functions.php on line 570

Notice: Undefined variable: post in /var/www/vhosts/chicza.com/httpdocs/internacional/wp-content/themes/chicza_v1/functions.php on line 570

Notice: Trying to get property of non-object in /var/www/vhosts/chicza.com/httpdocs/internacional/wp-content/themes/chicza_v1/functions.php on line 570

Notice: Undefined variable: post in /var/www/vhosts/chicza.com/httpdocs/internacional/wp-content/themes/chicza_v1/functions.php on line 570

Notice: Trying to get property of non-object in /var/www/vhosts/chicza.com/httpdocs/internacional/wp-content/themes/chicza_v1/functions.php on line 570

Notice: Undefined variable: post in /var/www/vhosts/chicza.com/httpdocs/internacional/wp-content/themes/chicza_v1/functions.php on line 570

Notice: Trying to get property of non-object in /var/www/vhosts/chicza.com/httpdocs/internacional/wp-content/themes/chicza_v1/functions.php on line 570

Tuggummi kooperativ

Det är fascinerande att se Chicleros, skördare av chiclegummits sav i djungeln. Deras förhållande till chicozapoteträdet är intimt och respektfullt. Det visar att människa och miljö kan samverka och stödja varandra.

Till skillnad från andra regioner i sydöstra Mexiko, i delstaten Quintana Roo, där ägande och användning av skogarna är i händerna på bönder, med en väl definierad skogssektion för varje samhälle. När vi gick genom skogen i trakten av Tres Garantías i södra delen av staten, Piporro (Chiclero) nämnde att detta har skapat medvetenhet i samhället. Vi är intresserade av att bevara skogen , sade han, min farfar och min pappa var båda chicleros, och här är jag på samma plats. . Vi har cirka 44000 hektar mark i ett område som är känt som det permanenta skogsreservatet. Boskapsuppfödningen och odling är förbjuden. Vi gör tuggummi från gåvan av träden, men det är en kompetens som vi lärt oss.

  • Crédito: 01_ECCARDI-090814-DSC2809
  • Crédito: 02_ECCARDI-090814-DSC2829
  • Crédito: 03_ECCARDI-090814-DSC2780
  • Crédito: 04_ECCARDI-090814-DSC2781
  • Crédito: 05_ECCARDI-090814-DSC2806
  • Crédito: 06_ECCARDI-110811-DSC0821
  • Crédito: 08_ECCARDI-100806-DSC4538
  • Crédito: 07_ECCARDI-090814-DSC2950
  • Crédito: 09_ECCARDI-090814-DSC2902
  • Crédito: 10_ECCARDI-090814-DSC2911
  • Crédito: 11_ECCARDI-111201-DSC6391
  • Crédito: 12_ECCARDI4507

Detta sätt att se på saker och ting har sin historia. I början av 20-talet, när utländska företag fick avverkningsrättigheter för att utnyttja dessa skogar, var bönderna anställda som arbetare med mycket låga löner för både skörden av trä och utvinning av gummi. Dessa företag brydde sig inte om skogsvård, de återplanterade aldrig några träd, inte heller hade de respekt för att låta chicozapoteträden vila efter tappning av sav. Herman Konrad, en kanadensisk forskare som studerade regionens historia under många decennier, räknar med att under denna period, i delstaten Campeche, att 20 procent av träden inte var återhämtningsbara, och upp till en miljon träd försvann mellan 1929 och 1930. Över tiden har dessa gamla Chiclero bosättningar gett upphov till nya skogskommuner och nya bosättningar som i dag skyddar skogen och dess produktiva reserver på Yucatan halvön.

Avverkningsrättigheterna drogs tillbaka på 1930-talet, och överföring av äganderätten till de lokala samhällena följde. Denna förändring gav omedelbara positiva resultat till ökad livskvalitet för bönderna, inkomsten från gummiförsäljningen ökade med 300 % och flera små bosättningar organiserades och lokala samhällen etablerades. Skolan byggdes också och hälsobrigader bildades och sedan till slut fick de också tillgång till rinnande vatten. Inom några år, började dessa samhällen ta över hela gummiutvinningen . Det var så de första kooperativen bildades. Men i ljuset av den minskade efterfrågan på naturligt tuggummi på den internationella marknaden, drabbades hela branchen av nästa total utslagning. Från ca: 20.000 chicleros aktivt arbetande 1942 hade antalet minskat till endast 1000, år 1994.

Samma år, dvs 1994 och i mitten av den krisen, omstrukturerades verksamheten med skapandet av ett Chiclero pilotprogram i delstaten Quintana Roo. Detta program utvecklades baserat på direkta bidrag från producenterna vars mål var att främja en ny modell för produktiv och kommersiell organisation. År 2003 var Chiclero konsortiet bildat som ett socialt bolag vilket resulterade i en sammanslagning av kooperativa föreningar och landsbygdsproduktion i delstaterna Quintana Roo och Campeche. Vi hade nått en balanspunkt mellan försäljningspriset och produktionskostnaderna , säger Manuel Aldrete, konsortiets verkställande direktör, med en mer rättvis fördelning av de fördelar och ett ökat deltagande av odlarna i beslutsfattandet .

Efter fyra år av privat finansierad forskning, kunde konsortiet presentera sex olika formler på experimentnivå för den initiala produktionen av basen av gummi liksom tuggummit. I början av 2007, kunde konsortiet installera en pilotanläggning för tillverkning av tuggummi och kunde justera formlerna för att producera, på hantverksnivå, ett tuggummi gjort med åtminstone 40 procent ekologiskt certifierad gummi, blandad med doft, arom och naturliga tillsatser, vilket då garanterade en process för en naturresurs som hade marknadsförts som en råvara i över hundra år.

Därmed hade Chiclero konsortiet, som övervakar produktion, logistik, handel och finansiering visat att det är möjligt att uppnå en hållbar gummiskörd och producera Chicza samt bygga en lönsam verksamhet. Efter fem år hade konsortiet lyckats skapa mervärde och omvandla gummi till tuggummi, mod och uthållighet hade givit resultat. I dag ger denna utvecklade produkt en inkomst sex gånger större för en Chiclero än den gav förr. Varje person som köper Chicza tuggummi i någon del av världen, kommer att bidra personligen och direkt till välbefinnandet för gummiproducenter i de tropiska skogarna i södra Mexiko, som hjälper till att hålla Mayafolkets regnskog levande.

  • Crédito: 01_ilustración
  • Crédito: 03_DSC4158
  • Crédito: 04_caoba
  • Crédito: 06_ECCARDI4496
  • Crédito: 07_ECCARDI7692
  • Crédito: 08_ECCARDI-100806-DSC4520
  • Crédito: 09_ECCARDI-100806-DSC4544
  • Crédito: 10_ECCARDI4487
  • Crédito: 11_ECCARDI-100806-DSC4566
  • Crédito: 12_ECCARDI7684
  • Crédito: 13_ECCARDI-090814-DSC7681
  • Crédito: 14_ECCARDI-090814-DSC2849

Dess historia

Vi vet inte säkert om de gamla mayaindianerna konsumerade tuggummi, men aztekerna (eller Mexicas) gjorde det säkert. Det är känt att det gavs till barn att rengöra sina tänder.

Enligt legenden, en amerikan vid namn Thomas Adams, efter att ha misslyckats att vulkanisera detta gummi som ett latexgummi substitut (en verksamhet på uppdrag av mexikanska presidenten Antonio López de Santa Anna), hade han fått en genial idé att tillsätta smak och socker för att sälja det som tuggummi då han mindes att Mayafolket brukade tugga detta gummi. Detta var det första lyckade försöket att marknadsföra det vi nu känner som tuggummi. Men det var inte förrän andra världskriget och med de amerikanska soldaterna som tuggummit spreds till alla hörn av världen. Utvinningen av latex nådde sin topp under 1943 när Mexiko exporterade 8,165 ton naturgummi till USA.

Efter kriget blev oljebaserade syntetiska substitut utvecklade, vilket var orsaken till att efterfrågan av den naturliga tuggummit föll dramatiskt. Endast ett fåtal företag behöll naturgummi i sin produktion. Den asiatiska marknaden var en stor konsument av amerikansk-producerat tuggummi, och vid uppkomsten av syntetiskt gummi fick de behov av att skapa egna formler för produktion av naturliga tuggummin, vilket förde deras uppmärksamhet till Gran Petén skogen.

  • Crédito: 01_FlorentinoMascadorChicle
  • Crédito: 02_Antonio_Lopez_de_Santa_Anna_c1870
  • Crédito: 03_Adams_imgres
  • Crédito: 04_8638449_1
  • Crédito: 05_images-1
  • Crédito: 06_images
  • Crédito: 07_1912_Gum_vendors
  • Crédito: 08_F1541Guat-942546b
  • Crédito: 09_factory_chewing_gum_1923
  • Crédito: 10_[Gum-sorting-and-inspection-dept_-at-American-Chicle-Company-plant]b
  • Crédito: 11_WilliamWrigley
  • Crédito: 12_6a00d83542d51e69e2017c36f1c68b970b
  • Crédito: 13_8d17436v
  • Crédito: 14_reedsbutterscotch1b
  • Crédito: 15_Periodico
  • Crédito: 16_wrigleys1953
  • Crédito: 17_leatmintgumb
  • Crédito: 18_158313672_--ad-chiclet-mint-chewing-gum-candy-cadbury-adams-
  • Crédito: 19_AdamsChewingGum-1920A
  • Crédito: 20_zbyn1oe37lgxl8
  • Crédito: 21_8500775_1
  • Crédito: 21_King-Size-Gumball-Machine_20090647402

Miljö Föreskrifter

Chiczakonsortiets mål innefattar bland annat generering av ekonomiska fördelar för sina medlemmar, återställande av förstörda områden och förvaltning av skogsresurser med målet mot deras bevarande för framtida generationer. Förvaltande av skadade områden kommer att ske genom att skapa kommersiella skogsplanteringar med snabbväxande inhemska arter, som förväntas generera intäkter inom en tidsperiod som inte är längre än 10 år.

Konsortiet har infrastrukturen för att producera 2.200.000 växter från olika skogsarter och plantera dem i dessa kommersiella odlingar samt upprätthålla dem för framtiden.

Konsortiet har nästan 2024 hektar att etablera och upprätthålla sina plantager med snabbväxande skogsarter såsom Maya Nut, Ciaté palmträdet, kryddpeppar, liksom chicozapoteträdet.

Projektet omfattar produktion av 660 000 chicozapoteträd (Manilkara Zapota), 770 000 Maya Nut träd (Brosimun alicastrum) och 770.000 kryddpepparväxter (Pimenta dioica) samt skapande och underhåll av en yta på nästan 2024 hektar. Detta kommer att bidra till en diversifiering av produktionsverksamheten i skogen, vilket garanterar skydd, restaurering och bevarande av miljön, och bidrar till en bättre livskvalitet genom att generera inkomster för producenterna och de samhällen som deltar i projektet. Projektet skulle generera 2000 direkta arbetstillfällen och 4000 indirekta.

Mellan 2008 och 2009, tillsammans med HSBC Foundation investerade konsortiet 4,6 miljoner pesos för att återta 23000 hektar.

  • Crédito: 01_ECCARDI-070313-DSC4260
  • Crédito: 02_ECCARDI-070313-DSC4255
  • Crédito: 04_ECCARDI-100806-DSC4595
  • Crédito: 03_ECCARDI-070313-DSC4248
  • Crédito: 05_ECCARDI-100806-DSC4590
  • Crédito: 06_caoba02
  • Crédito: 07_ECCARDI-070313-DSC4285
  • Crédito: Una de las caobas m‡s viejas en la regi—n de Calakmul, Chacchoben, Quintana Roo
KONTAKTA
consorcio_chiclero Consorcio Chiclero, SC de RL
Independencia 15
Centro
77000 Chetumal, Quintana Roo
Email:
Mayan Rainforest Co Ltd
Units C&D Walton Avenue
Felixstowe, Suffolk
1P11 3HH United Kingdom
CERTIFIERINGAR
certs